1800-talet i Sverige var på många sätt en en omvälvningarnas tid. Dels växte den moderna industristaten fram, vilket innebär att efterhand allt fler människor lämnade jordbruket och blev arbetare i stället för bönder. Dels genomfördes under 1800-talet olika skiftesreformer i jordbruket. De allra fattigaste på den tiden var självklart de som inte ägde egen jord - och de var många.
Sedan urminnes tid hade de jordlösa eller de som hade mycket lite jord och stora familjer klarat sig med hjälp av skogens betesgläntor eller byarnas gemensamma ägor. Efterhand som jorden skiftades om, försvann de gemensamma markerna. De fattigaste blev ännu fattigare. Situationen för backstugusittarna, nådehjonen, torparna, åborna och dagverkarna blev allt tyngre. Trots hög barnadödlighet hade Sverige dessutom under 1800-talet mer än fördubblat sin befolkning. Många munnar skulle mättas.
I denna dystra situation var det som Amerikafebern började att sprida sig. Nog fanns det de som längtade till Amerika. Men säkert är att det var ännu fler som likt Karl Oskar längtade bort från Sverige och bort från en framtid som bara syntes kunna erbjuda ett allt fattigare och svårare liv. Amerika var förvisso osäkert - men sämre än det redan var hemma i Sverige kunde det knappast bli där borta. Amerika erbjöd något som helt saknades i Sverige bland de fattigaste vid den här tiden - hopp om något bättre.
I mitten av 1840-talet började utvandringen från Sverige. Tjugo år senare tog den fart på allvar och övergick periodvis i ren massutvandring. Från och med 1910 mattades utvandringstakten igen, men ännu in på 1930-talet fortsatte människor att lämna Sverige för att söka lyckan, särskilt i Amerika. Enbart mellan 1868 och 1910 emigrerade över en miljon människor från Sverige. Vid den här tiden var faktiskt var sjätte svensk bosatt i Amerika. Vid den amerikanska folkräkningen år 1900 hade staden Chicago större svensk befolkning än staden Göteborg.
Den dåtida amerikanska regeln om "homestead" innebar att den som brukade jorden hade rätt att muta in den och därpå automatiskt äga den efter fem år. Ett fritt land med gratis, bördig jord för den som ville ta för sig. Det måtte ha tett sig som rena drömmen för fler fattiga svenskar än Karl Oskar och hans Kristina.
Andra lockades snarare av att i Amerika få möjlighet att fritt utöva sin religion. Fler religiösa människor än de så kallade åkianerna, som Moberg berättar om, fann den svenska trångsyntheten besvärande.
Vid den senaste folkräkningen i USA uppgav närmare fem miljoner amerikaner att de har huvudsakligen svenskt ursprung. Eftersom majoriteten amerikaner har en brokigare bakgrund än så, räknar forskarna med att ungefär dubbelt så många i praktiken har svenskt påbrå från den stora utvandringens tid.
Detta är den tid i svensk historia som Vilhelm Moberg skriver om och som musikalen Kristina från Duvemåla gestaltar. Utvandringen från Småland var vardag under Mobergs uppväxt. Flyttlassen gick, det ena efter det andra. Amerikabreven kom, efterlängtade och väl tummade låg de i stugorna och lästes om och om igen. De handlade om bördig jord, om guldfyndigheter, om ändlösa skogar, konstiga djur, indianer och land man fick gratis. Och hus som var så höga att man knappt såg toppen på dem! I alla släkter, inte minst Mobergs egen, fanns de som for till Amerika.
Nästa sida
Föreställningen | Bakgrund | Bildspel | Produkter | Ladda hem
