| | 
Sent omsider är det så äntligen dags för den trötte bonden Karl Oskar att få vila den eviga vilan. Farmare blev han i stället för småbrukare, amerikan blev han, om än med Sverige kvar i hjärtat. Även som nybyggare slet han hårt och aldrig återsåg han det Småland han utan ånger lämnade bakom sig. På sitt yttersta sitter Karl Oskar med kartan över sitt barndoms Ljuder framför sig, socknen ter sig för hans blick som formen av ett hjärta. Vilhelm Moberg skriver i "Sista brevet till Sverige":
"Någonstans mitt uti det hjärtat låg den plats där den gamle utvandraren hade tagit sina första steg på jorden."
Kartan är sig märkvärdigt lik hundra år senare. Till skillnad från Karl Oskar kan vi, nutidsmänniskor, ta oss dit i verkligheten. Det går alldeles utmärkt väl att ta sig till Ljuders socken per tåg, bil, buss och flyg. Se de steniga tegarna, de hukande torpen, de oändligt långa stengärdsgårdarna, de seniga enbuskarna. Stå blick stilla i skogens tystnad och ana evigheten.
Tiotusentals människor gör den resan varje år, inte minst nu när de sett Kristina i Duvemåla i Göteborg eller Malmö, såvida nyfikenheten väckts nu vid premiären på Cirkus i Stockholm.
Följ med på en rundtur längs små och större vägar i Vilhem Mobergs småländska rike, till just de byar och socknar och gårdar som utvandrarna lämnade och som tillsammans fick bilda grunden för Mobergs hela författarskap. Följ med hem till de småländska trakter dit Kristina alltid, alltid längtade tillbaka!
Nästa sida
Föreställningen | Bakgrund | Bildspel | Produkter | Ladda hem
|
